Fuck this, I'm going to Narnia

Jag var inte redo att komma hem i lördags, jag hade kunnat stanna i Skyrup ett bra tag till. Ni förstår inte hur underbart det var att bara...vara. Det var inget jag var tvugen att göra (förutom att typ ta hand om min häst, haha), jag kunde göra precis vad jag ville, precis när jag ville. Att kunna gå upp på morgonen, gå in i stallet där man blev glatt hälad utav ett gäng hästar och bara mysa. När allt var fixat (typ boxen mockad) var det fritt fram för, vad man nu ville hitta på. Jag fick tid att läsa, titta på film, rida, bara vara och göra absolut ingenting. Hemma börjar det alltid krypa i mig när jag bara är hemma, känns som då gör jag ingen nytta alls, utan bara ligger i sängen när det finns cirkus 100 saker att göra, men där och då fanns det inte 100 saker att göra, visst att jag kunde gå och pyssla med lite olika saker, men det var inget jag var tvugen att göra. 
 
Och vilka möjligheter jag fick, att kunna gå upp på morgonen, sadla hästen och rida ner och trimma på en så fin bana, att rida ner i skogen och rida runt ängen. Sådana möjligheter har jag inte hemma, jag kan inte bara sitta upp och trimma på en utav Sveriges finaste utebanor, jag trimmar i en liten paddock hemma med ett underlag som är ljusår ifrån fibersand. 
 
Jag kände mig inte klar där nere, så mycket mer jag hade velat göra, och sedan att jag var sjuk hela veckan begränsade mig lite så det var endel jag hade tänkt att göra som aldrig riktigt blev av eftersom jag sov lite mer än planerat, haha. Men verkligheten kallade och allt det jag inte behövde göra där nere väntade fortfarande på mig där hemma, jag tog bara en paus från reality och besköte Narnia en kort stund. Men nu har jag sagt hejdå för detta året och vi ses igen när våren är på gång. 
'
Palmerna var konstiga, exotiska saker som kanske är farliga, vem vet? 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Hemsidan/blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0