Framtiden

Jag hade allt så väl planerat. Så dyker, det som alla andra skulle säga vara guldläge, detta upp. Kan vara en fördel för mig men det kan samtidigt vara den sämsta tänkbara nackdelen. Detta är något jag vill, jag har nog aldrig varit såhär inställd på något tidigare. Det har nästan blivit som ett livsmål, ett mål att nå innan jag dör. Och nu finns chansen, den är bara väldigt fel i tiden. Men det är lika bra att försöka hoppa på nu och hoppas att jag hoppar tillräckligt långt och kommer med på båten och inte hamnar i havet utanför. 
 
Men, jag kanske behöver lita lite mer på mig själv, vad jag kan, vilka färdigheter jag besitter och vad jag faktiskt har uträttat i mitt liv så här långt. Själv tycker jag inte det är något viktigt eller intressant, men förhoppningsvis är det mer än inget. Och förhoppningsvis är alla steg i rätt riktning och inte ut i skogen. Jag vet inte vad jag skulle göra om jag hamnade där, jag har byggt upp ganska mycket runt tro om detta, ett hopp baserat på en önskan. Vad kan det göra mer än att rasa förr eller senare? Jag hoppas innerligt på senare och att jag kan få åka med en bit på resan innan jag drunknar. Men det jag kan göra nu är att hoppas på att det jag har gjort tidigare har varit tillräckligt för att ta mig dit jag vill. 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Hemsidan/blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0